DANIELSGÅRDEN I KALLSTA, NORRA LIT

Danielsgården eller Gudmundgården
Förr var det vanligt att gårdar uppkallades efter sin ägare, under nittonhundratalet har gården kallats Danielsgården efter Daniel Eriksson, men ser vi längre tillbaka i historien kunde namnet lika gärna vara efter Gudmund, Kjell eller Påhl.
Jemthagen
Hästarna som föds upp på gården får namnet Jemthagen, varken Danielsgården eller Gudmundgården. Jemthagen är ett helt påhittat namn som inte har någon anknytning till gården egentligen.
Men enligt islandshästförbundet får vi inte använda bynamnet (Kallsta) och Danielsgården var upptaget. Gudmundgården ansökte vi om, men började aldrig använda för det kändes inte rätt. På den första uppfödningen, Thóra från Kallsta, använde vi dock bynamnet, det var innan lagen om bynamn kom upp. Men då det finns ytterligare avkommor med gårdsnamnet Kallsta, som används av grannar, fick vi börja tänka nytt. Det blev Jemthagen - en hage med Islandshästar från Jämtland.
Kallsta, Kalpestadum eller Kalpestadhe
Kallsta är en typisk norrländsk skogsby som ligger högt (393 möh) på en ås vänd mot söder. Utsikt i sydväst mot Bydalsfjällen, västerut Åreskutan och nordväst Hotagsfjällen. Några kilometer från byn rinner de båda skogsälvarna Långan och Hårkan som är källflöden till Indalsälven.
I närområdet finns Sveriges tätaste förekomst av fångstgropssystem.
Kallsta förekommer för första gången i skriftliga källor från 1300- och 1400-talet, men när byn först uppstår kan ingen säga med säkerhet. På 1400-talet bevittnar både Olaff och Eric i Kalpestadum ett flertal affärsuppgörelser. På 1500-talet sitter Lars och Helge i Kalpestadhe i en 12-mannanämnd vid lagting.
Byn består länge av fyra stamgårdar varav en tillhör Kronan som officersboställe för graden Förare, alltså Förarebostället. Tre soldattorp finns förtecknade 1747.
Fagmon – ett av Jämtlands största ödesbölen
3 kilometer söder om byn ligger Fagmon. Kartläggningar visar att det förmodligen rör sig om en enkelgård från vikinga- och medeltid (900 – 1400). Lämningar efter ett långhus fanns men kom att förstöras i samband med jordbruksarbete. Gårdens odlingar har omfattat ca 7 hektar över tiden. Flera folksägner finns om Fagmon, oftast i samband med sökandet efter gömda skatter.
Räfsten med Jämtarna 1613 efter Kalmarkriget
Kallstas bönder hade som de flesta andra självägande bönder i Jämtland svurit trohet till Sverige och straffas nu av segrarna Danmark. Den danska komissionen arbetade under september månad 1613. Resan gick till varje tingsplats dit befolkningen var kallad. Man tror att en avdelning  ansvarade för tingslagen Lit, Hammerdal, Ragunda, Revsund, Sunne, Hallen, Rödön, Alsen, Offerdal och Undersåker. En annan avdelning tog hand om Brunflo och Oviken.
Straffet innebar fredlöshet och att man fråntogs äganderätten till sin gård. För att landskapet inte skulle sluta brukas erbjöds de skyldiga bönderna att få fortsätta bruka gårdarna. De måste då betala arrende baserat på gårdens storlek. Storleken beskrevs i hur många tunnor säd gården gav. För de fyra stamgårdarna som alla svurit trohet till Sverige blev domen:
* Gunder Mortenssenn i Kalstad 2 tunnor säd 3 marker i arrende
*Olluff Anderssenn i Kaldstad 2 tunnor säd 3 marker i arrende
*Joenn Anderssen i Kaelsted 2 tunnor säd 3 marker i arrende
*Andres Lauritzonn i Kaelsted 1 tunna säd 1,5 marker i arrende
Förr
Stamgård no 1 om 2 1/3 mantal (ca ? hektar). Gården höll dragon vid Jämtlands regemente.
Idag
Idag är gården avstyckad och består av mangårdsbyggnaden, ladugård och vagnslider på ca en halv hektar tomt. Ett tydligt exempel på hur först 1800-talets hemmansklyvningar och sedan omflyttning från land till stad, splittrat gårdar till flera mindre. Nu finns 5 bostadsfastigheter på den ursprungliga gårdens marker.
Gården genom historien
Muntlig tradition berättar att den första gården i Kallsta grundades när den stora medeltida enkelgården Fagmon, belägen 3 kilometer söder om byn, övergavs. En förklaring anses vara att man sökte sig till lägen högre upp på höjderna för att undkomma frostens härjningar på odlingarna. Digerdödens härjningar på 1300-talet satte också sina spår i både befolkning och bosättningar.
Redan i början av 1400-talet dyker så personer från Kallsta upp i skrift vilket gör att man kan anta att de första gårdarna i byn redan fanns på 1300-talet. Danska, norska och svenska jordeböcker som var kronans sätt att hålla reda på gårdarnas skatter finns från ca 1500-talet och framåt. Att forska i dem och härleda generationsskiften på de få gårdarna, skulle säkert kunna leda tillbaka till den här tiden.
Skriftliga källor rörande gården som fastighet dyker först upp 1684 när Påhl Pedersson köper Kallsta no 1 (2 1/3 tld) från sin fars dödsbo. Bröderna Oluf och Gudmund får istället en annan gård, Prisgård, och systrarna löser han ut. Påhls far kan ha varit Per (Peder) Gudmundsson som bl a redan 1663 lämnat bud på en gård i just Prisgård (Hammerdals tingslags dombok 1663, höstting).
Något om gårdens ägare och andra händelser
1613 Gunder Mortenssen äger Kallsta no 1?. Dömd som skyldig vid Räftsten med Jämtarna.
1648 Per (Peder) Gudmundsson köper gård
1684 köper Påhl Pedersson Kallsta no 1 (2 1/3 tld) av sin fars (ev Peder Gundmunsson) dödsbo.
1731 köper Påhl Kielsson Kallsta no 1 (2 1/3 tld) av Kjell Pålsson.
1747 sker ägomätning av byn varifrån handritad karta i färg finns kvar.
1763 säljer Påhl Kielssons änka Ingeborg Hemmingsdotter med två barn, Kallsta no 1 (2 1/3 tld), till Kjell Pålsson.
1771-1773 Storskifte genomförs i syfte att sammanföra alla utspridda jordlotter till mer effektiva sammanhängande gårdsenheter – Kallsta no 1 blir 1:2 och 1:3.
1:2 innehas av Johan Herman Tideman?
1:3 innehas av Per Perssons omyndiga barn?
1794 säljer änkan efter Olof Larsson, Märta Andersdotter, Kallsta no 1 ”Torpet” till Lars Olofsson.
Kan detta vara ett av byns tre soldattorp som finns på kartan från 1747?
1810 köper Per Kjellsson Kallsta no 1 (2 1/3 tld) av Kjell Pålsson och Märeta Olofsdotter.
1860 Laga skifte genomförs – Kallsta 1:3 blir 1:4, 1:5 och 1:6
Kallsta 1:2 blir 1:10 och 1:11
1862  Hemmansklyvning – Kallsta 1:4 blir 1:7, 1:8 och 1:9
1871 köper Märta Arvidsdotter Kallsta no 1:? av Olaf Gudmundsson.
Hemmansklyvning – Kallsta 1:8 blir 1:14 och 1:15
1876 köper Per Andersson Kallsta no 1:15? av Märta Arvidsdotter.
1897 köper Jöns Jacobsson Kallsta no 1:? av Per Andersson.
1900 köper Per Andersson Kallsta no 1:? av Jöns Jacobsson.
1907 köper Eskil Lithander Kallsta no 1:? av Per Andersson.
1909 köper Erik Danielsson Kallsta no 1:? av Eskil Lithander (eller Per Andersson).
1911 Ägostyckning – Kallsta 1:15 blir 1:26, 1:27 och 1:28
1932 tar sonen Daniel Danielsson över gården efter fadern Eriks död.
1960 blir Lantbruksnämnden ägare. Säljer vidare till Bengt och Gullan Nilsson som efter kort tid säljer vidare till Arvid Jonsson. 1:29A (Laila), 1:29B (Kent)
1966 köper Kjell och Gertrud Borgström Kallsta 1:27 av Arvid Jonsson.
1999 säljer Gertrud Borgström Kallsta 1:27 till Leif Näsberg och Maarit Friman.
1 juni 2019 köpte vi till grannfastigheten 2:4 för att få tillgång till mer betesmark. Skogen till den fastigheten var då avstyckad. Ett gammalt bostadshus och en ladugård finns på fastigheten.